Erreferentzia bibliografikoak

Segidan zerrendatzen dira dokumentu honetan aipatutako erreferentzia guztiak. Horrek ez du esan nahi ikasgairako guzti hauek hartu behar direnik kontuan. Ikasgairako oinarrizko irakurgai gehienak apunteotan dira eta oinarrizkoak zein irakurketa gehigarriak zerrendatuak dira ikasgaiko gidan bertan.

Abasolo, J. (2023). IDAT.
Abasolo, J. and Eguskiza, N. (2023). IDAT: talde laneko idatzian banakako ekarpenei begira. In A. Romero, I. Alonso, A. Urrutia, M. Gezuraga, N. Berasategi and N. Idoiaga (Eds.), Estructura modular, metodologías activas y compromiso social en innovación educativa secundaria. La experiencia de la Facultad de Educación de Bilbao, UPV/EHU (2011-2021) (127–139. pp.). Octaedro.
Abasolo, J., Eguskiza, N. and Etxebarria, A. (2020). Onlineko idazkuntza prozesua aztertzeko: IDAT.
Abasolo, J., Eguskiza, N. and Unamuno, L. (2020). Características cuantitativas del proceso de escritura en bilingüísmo diglósico: L1 y L2 en la formación docente.
Abasolo, J., Etxebarria, A., Iglesias, A. and Eguskiza, N. (2021). Valoración del trabajo cooperativo en la realización de videocasts para desarrollar la competencia comunicativa. Innovación Educativa, 21(86), 145–162. pp. https://www.ipn.mx/assets/files/innovacion/docs/Innovacion-Educativa-86/valoracion-del-trabajo-cooperativo-en-la-realizacion-de-video-catsts.pdf
Achotegui Loizate, J. (2000). Los duelos de la migración: Una aproximación psicopatológica y psicosocial. Medicina y Cultura: Estudios Entre La Antropología y La Medicina, 2000, ISBN 84-7290-152-1, Págs. 83-100, 83–100. pp. https://dialnet.unirioja.es/servlet/articulo?codigo=619729
Adam, J.-M. (2011). Les textes types et prototypes (3e édition). Armand Colin.
Alario Trigueros, M. del C., Alonso Ramirez, M. de la C., Gomez Romero, M. B. and Robledo Ortega, M. A. (2000). Nire lehen portfolioa. Gida Didaktikoa (Hezkuntza, Unibertsitate eta Ikerketa Saila, Tran.). Europako Kontseilua.
Alario Trigueros, M. del C., Alonso Ramirez, M. de la C., Gomez Romero, M. B. and Robledo Ortega, M. A. (2004). Portfolio europeo de las lenguas, 3-7 años : Mi primer portfolio = My first portfolio = Mon premier portfolio. Guía didáctica (Ministerio de Educación, Cultura y Deporte. España, Ed.). Secretaría General de Información y formación profesional.
Alegria Susperregui, A. (2015). Para una ingeniería didáctica de la educación plurilingüe. 321–345. pp. https://dialnet.unirioja.es/servlet/articulo?codigo=5365514
Allen, L. K., Jacovina, M. E., Dascalu, M., Roscoe, R. D., Kent, K. M., Likens, A. D., McNamara, D. S., Jacovina, M. and Likens, A. (2016). {}ENTER{}ing the Time Series {}SPACE{}: Uncovering the Writing Process through Keystroke Analyses. 8. p.
Anakabe Onaindia, M. J., Mielgo Merino, R. and Ocio Endaya, B. (2013). La construcción de secuencias didácticas. Habilidades profesionales y dificultades en los procesos de formación del profesorado. Ikastaria: cuadernos de educación, 19, 221–237. pp.
Apraiz Jaio, M. V., Pérez Gómez, M. del M. and Ruiz Pérez, T. (2012). La enseñanza integrada de las lenguas en la escuela plurilingüe. Revista Iberoamericana de Educación, 59(1), 119–137. pp. https://doi.org/10.35362/rie590459
Bain, D. (1981). L’ Apport d’un modele du fonctionnement du discours a la pedagogie du texte: L’ example des resumes (I. Idiazabal, Ed.; 35–59. pp.). Labayru Ikastegia.
Beacco, J.-C., Fleming, M., Goullier, F., Thürmann, E., Vollmer, H. and Sheils, J. (2016). The language dimension in all subjects: A handbook for curriculum development and teacher training. Council of Europe Publishing.
Beldarrain Amoriza, A. M. (2012). Zelan jokatu gure eskolan curriculumeko hiru hizkuntzekin ikasle eleaniztunak lortzeko? https://doi.org/9111
Bilbao Bilbao, B. (2002). Kultura erreferenteak oinarrizko hezkuntzako curriculumean: Euskal herriko eskoletan [PhD thesis]. Universidad del País Vasco, Servicio Editorial = Euskal Herriko Unibertsitatea, Argitalpen Zerbitzua.
Bleichenbacher, L., Goullier, F., Rossner, R., Sura, A., Andrade, A., Candelier, M., de Carlo, M., Diederich, C., Kuster, W. and Vollmer, H. (2019). Teacher competences for languages in education: conclusions of the project.
Bronckart, J.-P. (2007). Desarrollo del lenguaje y didáctica de las lenguas. Miño y Dávila.
Bronckart, J.-P. and Schneuwly, B. (1992). Ama-hizkuntzaren didaktika: derrigorrezko utopia baten sorrera [itzulpena]. Hizpide, 26, 32–47. pp.
Bujan Vidales, K. (2001). "Kasu azterketa" metodoaren izaera: kasu azterketa diseinua EHUko hainbat tesi lanetan. Revista de psicodidáctica, 11-12, 133–142. pp. https://dialnet.unirioja.es/servlet/articulo?codigo=4667224
Cabrera, F. C. (2016). Currículum oculto: Los mensajes no visibles del conocimiento educativo. REXE- Revista de Estudios y Experiencias En Educación, 1(11), 41–56. pp. http://www.rexe.cl/ojournal/index.php/rexe/article/view/281
Canale, M. (1983). From communicative competence to communicative language pedagogy. In Language and communication (Vol. 1, 1–47. pp.). Longman.
Canale, M. and Swain, M. (1980). Theoretical bases of communicative approaches to second language teaching and testing. Applied Linguistics, 1(1).
Cañas, A. J. and Novak, J. D. (2008). Concept mapping using CmapTools to enhance meaningful learning (25–46. pp.). Springer London. https://doi.org/10.1007/978-1-84800-149-7_2
Carmichael, P. and Honour, L. (2002). Open Source as appropriate technology for global education. International Journal of Educational Development, 22(1), 47–53. pp. https://doi.org/10.1016/s0738-0593(00)00077-8
CAST. (2018). Ikaskuntza diseinu unibertsalerako eredua 2.2 [antolatzaile grafikoa]. https://www.hikhasi.eus/files/documents/2024/4f9ce60b225d9b9057d1cd85d3e8ae52idu-eskemapdf.pdf
CAST. (2024). The universal design for learning guidelines version 3.0 [graphic organizer].
Castelló, M., Kruse, O., Rapp, C. and Sharples, M. (2023). Synchronous and Asynchronous Collaborative Writing. In O. Kruse, C. Rapp, C. M. Anson, K. Benetos, E. Cotos, A. Devitt and A. Shibani (Eds.), Digital Writing Technologies in Higher Education : Theory, Research, and Practice (121–139. pp.). Springer International Publishing. https://doi.org/10.1007/978-3-031-36033-6_8
Celce-Murcia, M., Dornyei, Z. and Thurrell, S. (1995). Communicative Competence: A Pedagogically Motivated Model with Content Specifications. Issues in Applied Linguistics, 6(2).
Chukharev-Hudilainen, E. (2019). Empowering Automated Writing Evaluation with Keystroke Logging. In E. Lindgren and K. Sullivan (Eds.), Observing Writing (125–142. pp.). BRILL.
Conijn, R., Martinez-Maldonado, R., Knight, S., Buckingham Shum, S., Van Waes, L. and van Zaanen, M. (2022). How to provide automated feedback on the writing process? A participatory approach to design writing analytics tools. Computer Assisted Language Learning, 35(8), 1838–1868. pp. https://doi.org/10.1080/09588221.2020.1839503
Corder, S. P. (1975). Error Analysis, Interlanguage and Second Language Acquisition. Language Teaching, 8(04), 201. p. https://doi.org/cbs3nn
Corder, S. P. (1981). Error analysis and interlanguage. Oxford University Press.
Cordray, D. S., Harris, T. R. and Klein, S. (2009). A research synthesis of the effectiveness, replicability, and generality of the VaNTH challenge‐based instructional modules in bioengineering. Journal of Engineering Education, 98(4), 335–348. pp. https://doi.org/10.1002/j.2168-9830.2009.tb01031.x
Coyle, D. (2012a). C.L.I.L. Content and Language Integrated Learning (1st Edition). Cambridge University Press.
Coyle, D. (2012b). CLIL -content and language integrated learning (1st ed.). Cambridge University Press.
Cummins, J. (2000). Language, Power and Pedagogy: Bilingual Children in the Crossfire. Multilingual Matters.
Cummins, J. (2005). La hipótesis de la interdependencia 25 años después: la investigación actual y sus implicaciones para la educación bilingüe. Multilingüismo y multiculturalismo en la escuela, 2005, ISBN 84-96108-20-1, págs. 113-132, 113–132. pp.
Davis, R., Hirtzel, M. and Brian, N. (2004). Hizkuntzen portfolio europarra (Europako Kontseilua, Ed.; Eusko Jaurlaritza, Tran.; 1. arg). Eusko Jaurlaritzaren Argitalpen Zerbitzu Nagusia.
De Bot, K. (1992). A bilingual production model: Levelt’s ’Speaking’ model adapted. Applied Linguistics, 13(1), 1–24. pp. https://doi.org/c7n3k5
de la Cueva González-Cotera, J. (2019). La configuración del software como cuestión política. Teknokultura. Revista de Cultura Digital y Movimientos Sociales, 16(2), 159–180. pp. https://doi.org/10.5209/tekn.63795
Delors, J. (1997). La educación encierra un tesoro.
Delors, J., International Commission on Education for the Twenty-first Century and UNESCO (Eds.). (1996). L’éducation, un trésor est caché dedans. Editions Unesco : Editions O. Jacob.
Diaz de Gereñu Lasaga, L., Manterola, I. and García-Azkoaga, I. M. (Eds.). (2021). Euskara oinarri eta eleaniztasuna helburu. Hizkuntzen garapena eta erabilera aztergai. UPV/EHU. https://doi.org/53082
Economic Co-operation, O. for and Development. (2002). Definition and Selection of Competences (DeSeCo): Theoretical and conceptual foundations. http://deseco.ch/bfs/deseco/en/index/02.parsys.34116.downloadList.87902.DownloadFile.tmp/oecddesecostrategypaperdeelsaedcericd20029.pdf
Eisner, E. W. and Vallance, E. (1974). Conflicting conceptions of curriculum. McCutchan. https://eduq.info/xmlui/handle/11515/11775
Ellis, R. (1994). The study of second language acquisition. Oxford University Press.
Elosegi, L. and Esnal, P. (2004). Euskaltegi-kurrikuluak egiteko jardunbide bat. Hizpide: Helduen Euskalduntzearen Aldizkaria, 22(57), 3–128. pp. https://dialnet.unirioja.es/servlet/articulo?codigo=1075482
Esnal, P. (1988). Erroreak helduen euskalduntzearen azken urratsetan. Zutabe: euskalduntze alfabetatzearen aldizkaria, 17. zenb, 9–66 or. pp.
Estado, J. del. (1990). Ley orgánica 1/1990, de 3 de octubre, de ordenación general del sistema educativo: Vols. BOE-A-1990-24172 (28927–28942. pp.). https://www.boe.es/eli/es/lo/1990/10/03/1
Europako Kontseilua. (2004a). Nire dosierra. Hizkuntzen Portfolio Europarra. Lehen Hezkuntza (8-12 urte). Egiaztatutako eredua: N 51.2003 zk. (euskara). Ministerio de Educación y Cultura (Esp).
Europako Kontseilua. (2004b). Nire hizkuntzea-biografia. Hizkuntzen Portfolio Europarra. Lehen Hezkuntza (8-12 urte). Egiaztatutako eredua: N 51.2003 zk. (euskara). Ministerio de Educación y Cultura (Esp).
Europako Kontseilua. (2004c). Nire hizkuntzen pasaportea. Hizkuntzen Portfolio Europarra. Lehen Hezkuntza (8-12 urte). Egiaztatutako eredua: N 51.2003 zk. (euskara). Ministerio de Educación y Cultura (Esp).
Europako Kontseilua. (2005a). Comunicación de la Comisión al Parlamento Europeo y al Consejo - El indicador europeo de competencia lingüística.
Europako Kontseilua. (2005b). Hizkuntzen Ikaskuntza Irakaskuntza eta Ebaluaziorako Europako Erreferentzia Markoa (Rosetta. Testu zerbitzuak and HABE testu zerbitzuak, Trans.). HABE.
Europako Kontseilua. (2020). Common European Framework of Reference for Languages: Learning, Teaching, Assessment – companion volume. Council of Europe Publishing.
Europako Kontseilua. (2022). Hizkuntzen Europako Erreferentzia Marko Bateratua: ikaskuntza, irakaskuntza, ebaluazioa - Liburu osagarria. HABE. https://doi.org/10.54512/EEMBLO-2022
Europako Parlamentua. (2023). La política lingüística | Fichas temáticas sobre la Unión Europea | Parlamento Europeo. https://www.europarl.europa.eu/factsheets/es/sheet/142/la-politica-linguistica.
Europe., C. of and Cultural Co-operation., C. for. (2001). Common european framework of reference for languages : Learning, teaching, assessment. Cambridge University Press. http://www.coe.int/t/dg4/linguistic/source/framework_en.pdf
Euskararen Aholku Batzordea and Hizkuntza Politikarako Sailburuordetza. (2016). Euskarazko IKTak: Gomendioak herri-aginteentzat. Eusko Jaurlaritzaren Argitalpen Zerbitzu Nagusia.
Eusko Jaurlaritza. (2011). Hezkuntza Marko Hirueledunaren esperimentazio prozesua. Eusko Jaurlaritza.
Eusko Jaurlaritza (Hezkuntza, Hizkuntza Politika eta Kultura Saila). (2016). Oinarrizko Hezkuntza Curriculuma (236/2015eko Dekretuaren II. eranskina osatzen duen curriculum orientatzailea. Eusko Jaurlaritza.
Eusko Jaurlaritzaren legebiltzarra. (2015). Oinarrizko Hezkuntzako Curriculuma (236/2015 Dekretuaren II. eranskina osatzen duen curriculum orientatzailea). In Hezkuntza Saila. http://www.hezkuntza.ejgv.euskadi.eus/contenidos/informacion/heziberri_2020/eu_2_proyec/adjuntos/OH_curriculum_osoa.pdf.
Eusko Jaurlaritzaren Legebiltzarra. (2015a). 236/2015 Dekretua, abenduaren 22koa, Oinarrizko Hezkuntzaren curriculuma zehaztu eta Euskal Autonomia Erkidegoan ezartzen duena. Euskal Herriko Agintaritzaren Aldizkaria, 141.
Eusko Jaurlaritzaren Legebiltzarra. (2015b). 237/2015 Dekretua, abenduaren 22koa, Haur Hezkuntzaren curriculuma zehaztu eta Euskal Autonomia Erkidegoan ezartzen duena. Euskal Herriko Agintaritzaren Aldizkaria, 141.
Ezkurdia Arteaga, G. (2004). Curriculuma eta ingurunea euskal herrian (1. argit). Utriusque Vasconiae.
Fakultatea, B. H. (2023). Lehen hezkuntza - 3. Moduluaren gida: “Komunikazio-gaitasunak” diziplinarteko lana (DAL) egiteko gida. https://www.ehu.eus/documents/2955630/42149442/LH_3.modulu-gida+%28EU%29+2023-24.pdf
Flower, L. and Hayes, J. R. (1981). A Cognitive Process Theory of Writing. College Composition and Communication, 32(4), 365. p. https://doi.org/bn59g4
Fu, H. (n.d.). Using wiki technology for primary-school students’ collaborative projects : Affordances, constraints and evaluation [PhD thesis]. https://doi.org/10.5353/th_b5295532
García-Azkoaga, I. M. and Idiazabal, I. (Eds.). (2015). Para una ingeniería didáctica de la educación plurilingüe. UPV/EHU.
García-Azkoaga, I. M. and Manterola, I. (2016). Las secuencias didácticas de lengua: una encrucijada entre teoría y metodología. Calidoscópio, 14(1), 46–58. pp. https://doi.org/10.4013/cld.2016.141.04
Gnach, A., Wiesner, E., Bertschi-Kaufmann, A. and Perrin, D. (2007). Children’s Writing Processes When Using Computers: Insights Based on Combining Analyses of Product and Process. Research in Comparative and International Education, 2(1), 13–28. pp. https://doi.org/10.2304/rcie.2007.2.1.13
Goleman, D. (1995). Emotional intelligence (10th anniversary trade pbk. ed). Bantam Books.
Granell, V. P. (2006). El tractament de les llengües en un model d’educació plurilingüe per al sistema educatiu valencià. Conselleria de Cultura, Educació i Esport.
Guasch, O. (2007). La educación multilingüe: un reto para el profesorado. Culture and Education, Cultura y Educación, 19(2), 135–147. pp. https://dialnet.unirioja.es/servlet/articulo?codigo=2309150
Harris, T. R. and Brophy, S. P. (2005). Challenge-based instruction in biomedical engineering: A scalable method to increase the efficiency and effectiveness of teaching and learning in biomedical engineering. Medical Engineering & Physics, 27(7), 617–624. pp. https://doi.org/10.1016/j.medengphy.2004.11.013
Hasi, H. (2024a). IDU begirada etiko bat da. In Hik Hasi. https://www.hikhasi.eus/eu/idu-begirada-etiko-bat-da
Hasi, H. (2024b). IDU: Aniztasunari erantzuteko tresna. In Hik Hasi. https://www.hikhasi.eus/eu/idu-aniztasunari-erantzuteko-tresna
Hezkuntza, Hizkuntza Politika eta Kultura Saila. (2015). Heziberri 2020. Hezkuntza-eredu pedagogikoaren markoa. Eusko Jaurlaritza.
Hezkuntza Saila. (2017). Eleaniztasuna. Zer da? In Euskadi.eus. https://www.euskadi.eus/elebitasuna-hezkuntza-eleaniztasunaren-baitan/web01-a3helebi/eu/
Hezkuntza Saila. (2019). EAEko hezkuntza sistema. Familientzako informazioa. In Euskadi.eus. https://www.euskadi.eus/euskal-hezkuntza-sistema-familiei-informazioa/web01-a2hikast/eu/
Hezkuntza Saila. (2023a). 75/2023 DEKRETUA, maiatzaren 30ekoa, Haur Hezkuntzaren curriculuma zehaztu eta Euskal Autonomia Erkidegoan ezartzekoa. Euskal Herriko Agintaritzaren Aldizkaria, 109, 1–41. pp.
Hezkuntza Saila. (2023b). 75/2023 DEKRETUA, maiatzaren 30ekoa, Haur Hezkuntzaren curriculuma zehaztu eta Euskal Autonomia Erkidegoan ezartzekoa. Euskal Herriko Agintaritzaren Aldizkaria, 109, 1–41. pp.
Hezkuntza Saila. (2023c). 77/2023 DEKRETUA, maiatzaren 30ekoa, Oinarrizko Hezkuntzaren curriculuma zehaztu eta Euskal Autonomia Erkidegoan ezartzekoa. Euskal Herriko Agintaritzaren Aldizkaria, 109, 1–374. pp.
Hezkuntza, Unibertsitate eta Ikerketa Saila. (1992). Euskal autonomi elkarteko oinarrizko curriculum diseinua : Lehen hezkuntza : Sarrera orokorra, zehar lerroak, gaztelania eta euskara, atzerriko hizkuntzak / hezkuntza, unibertsitate eta ikerketa saila (A. Z. Nagusia, Ed.). Eusko Jaurlaritzaren Argitalpen Zerbitzu Nagusia,.
Hymes, D. (1966). Two types of linguistic relativity. In W. Bright (Ed.), Sociolinguistics: Proceedings of the UCLA sociolinguistics conference, 1964 (114–167. pp.). De Gruyter Mouton. https://doi.org/10.1515/9783110856507-009
Ibarluzea Santisteban, M. and Boillos Pereira, M. del M. (2019). Testu generoetan oinarritutako metodologiaren abentura: zerrendatik fakturara eta e-mailetik menura. hik hasi: euskal heziketarako aldizkaria, 241, 30–35. pp.
Innovación Educativa del Tecnológico de Monterrey, O. de. (2016). Aprendizaje basado en retos (44. p.). Editorial Instituto Tecnológico y de Estudios Superiores de Monterrey. https://observatorio.tec.mx/wp-content/uploads/2023/03/06.EduTrendsAprendizajeBasadoenRetos.pdf
ISEI-IVEI. (2022). 2019 ebaluazio diagnostikoa. Txosten ejekutiboa. https://isei-ivei.euskadi.eus/documents/d/guest/informe-ed19_eus?imagePreview=1
Jackson, P. W. (1968). Life in classroom.
Jaurlaritza, E., Berritzegune nagusia and Saila, H. (2008). Oinarrizko Gaitasunak EAEko Hezkuntza Sisteman. Hezkuntza, Unibertsitate eta Ikerketa Saila.
Julio, G. (2015a). Euskara eta teknologia uztartzen dituzten bederatzi proposamen eta ohar bat. Jakin, 207, 135–137. pp. https://www.jakin.eus/show/b4ab04b8245c3209614903e9d30a37e981dfdbba
Julio, G. (2015b). Ahalduntze teknologiko integralerako bidea. In jakin.eus. https://www.jakin.eus/blog/telepolis/-gorka-julio/ahalduntze-teknologiko-integralerako-bidea/133
Kerz, E., Pruneri, F., Wiechmann, D., Qiao, Y. and Ströbel, M. (2020). Understanding the dynamics of second language writing through keystroke logging and complexity contours. Proceedings of the 12th Language Resources and Evaluation Conference, 182–188. pp.
Krashen, S. (1985). The input hypothesis: Issues and implications (Vol. 19850). Longman.
La enseñanza de las lenguas: para una construcción de las enseñanzas textuales. (2007). In Desarrollo del lenguaje y didáctica de las lenguas (133–146. pp.). Miño y Davila Editores.
Lacelle, N. and Lebrun, M. (2016). La formation à l’écriture numérique: 20 recommandations pour passer du papier à l’écran. Revue de recherches en littératie médiatique multimodale, 3. https://doi.org/ghbfd7
Lado, R. (1957). Linguistics across cultures (Ann Arbor University of Michigan Press). University of Michigan Press.
Lakhan, S. E. and Jhunjhunwala, K. (2008). Open Source Software in Education. EDUCAUSE Quarterly, 2, 32–40. pp.
Larrañaga, J., Aliaga, R. and Ruíz Pérez, T. (2005). Hezkuntza Eleaniztuna Programa. Jakingarriak, 57, 44–49. pp.
Larrea, K. (2008). Erroreak bigarren hizkuntzaren (H2) irakaskuntzan. Euskalingua, 13, 45–55. pp.
Larrea, K. (2009). Ikasleen hizkuntza erroreak eta hutsegiteak: Zuzentzeko proposamena. Revista de Psicodidáctica, 14(1), 63–78. pp.
Larrea, K. and Bourgeaud, O. (2007). Bigarren hizkuntzaren (H2) eskurapenerako hainbat oinarri eta proposamen metodologiko. Tantak, 37, 27–42. pp. http://www.ehu.eus/ojs/index.php/Tantak/article/view/3170
Larrea, K., Etxebarria, A., Romero, A., Gaminde, I. and Garai, U. (2013). Hizkuntza etorkinak: Azterketa eta erabilera didaktikoa. UPV/EHU.
Larrea, K. and Maia, J. (2010). Galdera-erantzun batzuk hizkuntzaren didaktikaz. UPV/EHU. https://ikasmaterialak.ehu.eus/hezkuntza/galde-erantzun-hizkuntz-didaktika/galdera-erantzun-hizkuntz-didaktika.pdf
Larringan, L. M., García-Azkoaga, I. M. and Diaz de Gereñu, L. (2021). Mintzaira, testua, generoa: Interakzionismo sozio-diskurtsiboaren talaiatik. In L. Diaz de Gereñu, I. Manterola and I. M. García-Azkoaga (Eds.), Euskara oinarri eta eleaniztasuna helburu. Hizkuntzen garapena eta erabilera aztergai (119–141. pp.). UPV/EHU. https://doi.org/53082
Larringan, L. M. and Idiazabal, I. (2012). Sekuentzia didaktikoa: ekintza didaktikoaren zutabe eta ardatz minimoki fidagarria. Ikastaria: cuadernos de educación, 18, 13–44. pp.
Lau, W. W. F., Lui, V. and Chu, S. K. W. (2016). The use of wikis in a science inquiry-based project in a primary school. Educational Technology Research and Development, 65(3), 533–553. pp. https://doi.org/10.1007/s11423-016-9479-9
Leijten, M. and Van Waes, L. (2013). Keystroke Logging in Writing Research: Using Inputlog to Analyze and Visualize Writing Processes. Written Communication, 30(3), 358–392. pp. https://doi.org/f5q5cm
Levelt, W. J. (1993). Speaking: From intention to articulation. MIT Press.
Long, M. H. (1988). Instructed interlanguage development. In L. M. Beebe (Ed.), Issues in second language acquisition: Multiple perspectives. Newbury House Publishers.
Maia, J. (2014). Hezkuntza elebiduna Euskal Herrian: 30 urteko ibilialdia. Euskera: Euskaltzaindiaren lan eta agiriak, 59(2), 579–628. pp.
Nafarroako Gobernua. Hizkuntza Departamentua. (2004). Portfolioa Nafarroan: Hastapenak / Fundamentos. In Portfolioa Nafarroan: Hastapenak / Fundamentos. http://eibz.educacion.navarra.es/baliabideak/portfolioa/cda/doc/e/kap_01.html.
Norrish, J. (1983). Language learners and their errors (Hizkuntz ikasleen erroreak, HABE(1989):Donostia). Macmillan.
Norrish, J. (1989). Hizkuntz ikasleen erroreak (I. Iñurrieta, Ed.). HABE.
Novak, J. D., Gowin, D. B. and Kahle, J. B. (1984). Learning how to learn. https://doi.org/10.1017/cbo9781139173469
Observatorio de Innovación Educativa del Tecnológico de Monterrey. (2017). Radar den Innovación Educativa 2017. https://observatorio.tec.mx/wp-content/uploads/2023/03/11.EduTrendsRadar2017.pdf
Oihartzabal, L. (2000). Hezkuntza ikerkuntzarako hiztegia. Erein.
Oñederra, M. L., Elordui, A., Epelde, I., Etxeberria, P., Jauregi, O. and Salaberria, J. (2015). Euskaltzaindiaren Ahoskera batzordearen txostena (Ahoskerak axola du). Euskera: Euskaltzaindiaren Lan Eta Agiriak, 60(2), 499–531. pp.
Organisation for Economic Co-operation and Development (OECD). (2005). The definition and selection of key competencies: Executive summary. OECD Paris.
Ortega, A. and Anakabe Onaindia, M. J. (2015). Para una ingeniería didáctica de la educación plurilingüe. 291–319. pp. https://dialnet.unirioja.es/servlet/articulo?codigo=5365513
Pankaja, N. and Mukund Raj, P. K. (2013). Proprietary software versus Open Source Software for Education. American Journal of Engineering Research, 2(7), 124–130. pp.
Pérez Escoda, N. and Aneas Álvarez, M. A. (2014). La metodología del caso: Un poco de historia. In Metodología del caso en orientación (8–13. pp.). Institut de Ciències de l’Educació UB. http://hdl.handle.net/2445/52303
Posner, I. R. and Baecker, R. M. (1992). How people write together (groupware). Proceedings of the Twenty-Fifth Hawaii International Conference on System Sciences, 127–138 vol.4. pp. https://doi.org/10.1109/HICSS.1992.183420
Prabhu, N. S. (1987). Procedural syllabuses. In M. Tickoo (Ed.), Trends in language syllabus design (272–280. pp.). SEAMEO Regional Language Centre.
Ralabate, P. K. and Nelson, L. L. (2017). Culturally responsive design for english learners: The UDL approach. CAST Professional Publishing.
Richards, J. C. and Rodgers, T. S. (1986). Approaches and methods in language teaching (2. ed., 13. print). Cambridge Univ. Press.
Rose, D. (2000). Universal design for learning. Journal of Special Education Technology, 15(4), 47–51. pp. https://doi.org/10.1177/016264340001500407
Santos Guerra, M. A. (1992). Los efectos secundarios del sistema. Cuadernos de Pedagogía, 199, 54–59. pp.
Segalowitz, N. (2010). Cognitive Bases of Second Language Fluency. Routledge.
Selinker, L. (1972). Interlanguage. IRAL - International Review of Applied Linguistics in Language Teaching, 10(1-4), 209–232. pp. https://doi.org/dfmqv5
Selinker, L. (1996). Tarteko hizkera (I. Mendiguren, Tran.). Hizpide: Euskalduntze - Alfabetatzearen Aldizkaria, 36, 89–109. pp.
Sharples, M. (1993). Adding a Little Structure to Collaborative Writing. In D. Diaper and C. Sanger (Eds.), CSCW in Practice: An Introduction and Case Studies (51–67. pp.). Springer. https://doi.org/10.1007/978-1-4471-2009-4_5
Skehan, P. (1998). A cognitive approach to language learning. Oxford University Press.
Strömqvist, S., Holmqvist, K., Johansson, V., Karlsson, H. and Wengelin, Å. (2006). What keystroke-logging can reveal about writing. In K. Sullivan and E. Lindgren (Eds.), Computer key-stroke logging and writing: Methods and applications (Studies in Writing) (Vol. 18, 45–72. pp.). Elsevier.
Torijano, A. (2004). Errores de aprendizaje, aprendizaje de los errores. Arco/Libros.
Unesco. (2005). Hacia las sociedades del conocimiento. Unesco.
UPV/EHU. (2015). Enseñar en la UPV/EHU. Orientaciones básicas para el profesorado de nueva incorporación.
UPV/EHU. (2019). EHUagenda 2030 garapen iraunkorrari ekin. https://www.ehu.eus/documents/4736101/11938005/EHUAgenda-2030-EUS.pdf/028a6f66-04d7-d5e5-8ee8-8bbe7d1db2cd?t=1558538098000
Van Waes, L., Leijten, M. and Van Weijen, D. (2009). Keystroke logging in writing research: Observing writing processes with Inputlog. German as a Foreign Language, 2, 41–64. pp.
VanPatten, Bill. (2007). Inputetik outputera: Bigarren hizkuntzaren eskurapena : Irakasleentzako gidaliburua (A. I. Morales, Ed.). HABE.
Wengelin, Å. and Johansson, V. (2023). Investigating Writing Processes with Keystroke Logging. In O. Kruse, C. Rapp, C. M. Anson, K. Benetos, E. Cotos, A. Devitt and A. Shibani (Eds.), Digital Writing Technologies in Higher Education : Theory, Research, and Practice (405–420. pp.). Springer International Publishing. https://doi.org/10.1007/978-3-031-36033-6_25
Yu, J. and Couldry, N. (2022). Education as a domain of natural data extraction: Analysing corporate discourse about educational tracking. Information, Communication & Society, 25(1), 127–144. pp. https://doi.org/10.1080/1369118X.2020.1764604